Nästan ett helt år
... Har det gått sedan jag skrev i min blogg senast.
Då var jag gravid, höggravid och gick hemma med graviditetspenning och väntade på att föda barn.
Det har jag ju gjort nu. Såklart.
Det blev en flicka. En Fredrika. Freddie.
Hon är 8 månader nu.
Och hon är det absolut bästa som hänt mig.
Jag älskar henne som jag aldrig älskat någon. Min lilla tjej.
Hon har lärt sig vinka och klappa händerna, hon vet var lampan är och hon har fått 2 tänder. Hon älskar sin leksak giraffen Sophie. När hon inte vill ha mer mat sätter hon båda händerna i bordet och lutar sig så långt bak hon bara kan och ser riktigt grinig ut.
Men tar man upp henne ur hennes stol då så blir hon jätteglad och börjar hoppa.
Åh vad jag älskar henne!
Nu ligger vi här i sängen. Jag lyssnar på hennes lugna andetag.
Det bästa jag vet är att vakna på morgonen och mötas av hennes stora blå ögon, hennes leende och hennes glada jollrande.
Ja, hon är verkligen det absolut bästa på denna jord. Min Fredrika.
Kommentera inlägget nu då!
Trackback