Josephine-fin-fin

Idag har Ingelsta All Star Runners gjort sin debut på löparbanan. Ja som lag alltså, springer gör vi ju hela tiden.
Eller det är ju en sanning med modifikation. Alla utom jag springer hela tiden. Jag springer ibland. När lusten faller in. Man kan inte springa utan lust anser jag, man måste lägga sin ambitionsnivå sådär lagom högt (lågt) så man klarar av det! :)
Det vill säga, när man har lust!

Jag är iaf stolt femteplatsare! Jag menar, någon ska ju komma sist. Lika bra att det är jag så blir ingen ledsen.
Jag är nöjd med min runda. Jag hade totalt håll de sista 2 kilometrarna men sprang på ändå. Orkade inte spurta på slutet som jag brukar. Men what the hell. Jag kom i mål!

Grattis till alla oss! Vi var grymma!